Startsida - CyberZoo  Guider, videor och tips  Alla skötselråd för terrariedjur  Ormar  Kungsboa (Boa constrictor) - Skötsel och fakta
Kungsboa

Kungsboa (Boa constrictor) - Skötselråd och fakta 

Det här skötselrådet innehåller information om arten Boa constrictor och övriga arter i släktet Boa.

Kungsboa - Inledning

Släktet Boa (Kungsboor) är ett av släktena i familjen boaormar – Boidae. Släktet omfattar idag upp till 7 arter (beroende på vilka av de tidigare underarterna man väljer att erkänna som egna arter) från Mellan- och Sydamerika.

Boa constrictor
Boa atlantica
Boa imperator
Boa nebulosa
Boa occidentalis
Boa orophias
Boa sigma

Utbredningsområde

Ubtredningskarta för Kungsboa

© Rune Midtgaard, repfocus

Tidigare var Boa constrictor den enda arten i släktet, och de övriga arterna klassades som underarter. 

Liksom övriga boaormar är Kungsboor ogiftiga och kväver i stället sina byten genom att slingra kroppen runt bytesdjuret och krama åt.  

Boa constrictor förekommer i naturen i norra- och centrala Sydamerika. 

Detta skötselråd kommer att fokusera på arten Boa constrictor, men det mesta av informationen går att applicera även på övriga arter i släktet Boa. Tänk dock på att det kan finnas skillnader i preferenser och tolerans mellan de olika arterna, så läs på så mycket du kan om den art du är intresserad av. 

Kungsboor kan bli upp till ca 4 m långa och väga upp emot 40 kg, men de flesta individer blir mellan 2 och 3 m som fullvuxna, och väger upp till drygt 20 kg. Vissa av de andra arterna i släktet blir inte riktigt lika stora - Boa imperator blir t.ex. sällan över 2 m från nos till svansspets. Honor blir som regel större än hanar.

En välskött Boa constrictor kan leva länge. Det finns uppgifter om individer som har blivit över 40 år gamla, men medellivslängden i fångenskap ligger mellan 20 och 30 år.

De flesta Kungsboor har ett lugnt temperament men som alltid finns det individuella skillnader. Vissa individer är mer benägna att bitas än andra.

Alla arterna i familjen Boidae står med på bilaga B av EU:s CITES-förordning. Det krävs alltså ett utförligt härstamningsintyg för att få lov att utföra kommersiella aktiviteter som att köpa eller sälja en kungsboa.

Boa occidentalis (Argentinsk kungsboa) står med på bilaga A vilket innebär att det krävs ett officiellt intyg från Jordbruksverket (eller motsvarande myndighet i annat land för djur som inte är uppfödda i Sverige) för att få lov att utföra kommersiella aktiviteter (köpa, sälja, annonsera etc.) med arten. Ormarna behöver även vara chipmärkta för att man lätt ska kunna identifiera dem, och veta vilket intyg som hör till vilken orm. Kontakta alltid Jordbruksverket om du är osäker på vad som gäller vid handel med CITES-listade arter, speciellt arter på bilaga A.

Trots CITES-listningen är Boa constrictor inte klassad som hotad. IUCN klassar arten som ”Least concern”, med stabila populationer över artens stora utbredningsområde. Troligen är dock åtminstone vissa populationer långsamt på tillbakagång, bland annat på grund av habitatförstörelse.

Visar hur utrotningshotad röd bambusnok är

Kungsboa har länge varit en populär orm i fångenskap och varje år föds det upp ett stort antal ungar runt om i världen.

Kungsboa - Utseende

Kungsboor kan variera stort i färg och teckning, beroende på art och population. Generellt har de en brun, grå eller beige grundfärg med bruna till rödbruna ”sadlar” över ryggen. Ner mot svansen blir sadlarna mer tydliga i teckningen och går ofta mer över mot rött, speciellt hos vissa av arterna i släktet. Undersidan är som regel ljusare än ovansidan, med varierande mörkare teckning.

Liksom många andra boa och pytonormar har B. constrictor små ”sporrar” vid kloaken. Sporrarna ser ut som små klor och tros vara tillbakabildade rester av bakben. Hos hanarna är sporrarna oftast mycket större än hos honorna.

Kungsboor har även värmekänsliga celler i läpparna, även om de saknar de tydliga ”värmegropar” man kan se hos andra arter boa- och pytonormar. Dessa värmekänsliga organ gör att Kungsboor kan registrera små förändringar i temperatur i föremål, och bytesdjur, i ormarnas närhet.

Kungsboa - Livsmiljö

Boa constrictor kan hittas i många olika typer av habitat i naturen, från fuktig regnskog, till torr snårskog och savanner. Det är inte ovanligt att hitta arten nära floder. Unga individer spenderar mycket av sin tid uppe i träd och buskar, medan äldre (och därmed större) individer spenderar mer tid på marken.

Kungsboa

Även klimatet varierar stort beroende på habitat, och vilken del av utbredningsområdet man tittar på. Generellt präglas året av en torr- och en regnperiod, med en period av något lägre temperaturer mellan dessa perioder. Hur stor skillnaden mellan dessa perioder/säsonger är varierar dock. Leta upp väderdata utifrån aktuell art, och för B. constrictor kan du även med fördel titta på olika ställen inom det stora utbredningsområdet, för att få en uppfattning om hur klimatet kan variera. Generellt är detta relativt toleranta ormar, som kan anpassa sig till ett relativt brett temperaturspann.

Kungsboor kan vara aktiva både på dagen och på natten, beroende på årstid.

I terrariet bör man försöka skapa en miljö med mycket växtlighet och andra gömställen. Då detta är stora ormar bör du välja robusta och tåliga växter, samt även dimensionera övrig inredning efter ormarnas storlek. Bottensubstratet bör kunna hålla fukt och vara tillräckligt djupt för att ormen ska kunna gräva, och för att du ska kunna plantera levande växter däri. Förslagsvis så kan du använda en jord och sandblandning där du även tillför t.ex. kokosfibrer, vitmossa och löv. Bottensubstratet ska kunna hållas lätt fuktigt på djupet utan att vara vått, och det översta lagret bottenmaterial bör få torka ut mellan vattningarna. Täck gärna bottensubstratet med löv, mossa och pinnar, och se till att det finns några gömställen som alltid är lätt fuktiga. Duscha växter, och åtminstone delar av terrariet dagligen. Se till att det alltid finns några lätt fuktiga gömställen tillgängliga och konstruera åtminstone en grotta av något slag i terrariet. Du kan till exempel gräva ner ett korkbarksrör med lite lutning för att skapa en håla åt din orm.

Se även till att ormen/ormarna har möjlighet att klättra i terrariet, och skapa även några gömställen ovanför marknivån. Du kan till exempel använda dig av klätterväxter med större blad, eller helt enkelt montera/hänga upp ett korkbarksrör eller liknande i grenarna.

Ett vattenbad med rent vatten ska alltid finnas i terrariet, och badet ska vara tillräckligt stort för att ormen ska kunna bada i det. Diska badet varje dag.

 

Kungsboa

Kungsboa - Terrarium

Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på 2,15 m2 med en höjd på minst 70 cm för en ”marklevande” orm med en total kroppslängd mellan 201 och 300 cm. Jordbruksverkets rekommendationer är dock absolut minimimått, och man bör alltid försöka få till ett så stort terrarium som möjligt. Till 1-2 st vuxna Kungsboor rekommenderar vi ett terrarium med en bottenyta på åtminstone 300x100 cm (eller motsvarande) och en höjd på minst 150 cm. 

Det kommer inte att gå att få tag på serieproducerade terrarium som är tillräckligt stora för att man ska kunna hålla fullvuxna Kungsboor i dem. Du kommer att behöva specialbeställa, eller själv bygga ett terrarium, så ha det i åtanke om du funderar på att skaffa en Kungsboa. 

Om man vill hålla en flera ormar i samma terrarium kan det vara en bra idé att endast hålla honor, om man inte har planer på att avla på ormarna, och för att undgå att eventuella hanar matvägrar för att de är så fokuserade på honorna. Du bör inte hålla könsmogna hanar tillsammans. 

Ifall du köper terrarium och alla tillbehör får du räkna med en totalkostnad på åtminstone 8-10000:- (beroende på vad du väljer för material till ditt terrarium etc.) plus ormen. Tänk på att förbereda terrariet i god tid innan du får hem djuret. 

Ormars sociala beteenden är ett förhållandevis outforskat område. De studier som gjorts har i de fall ormar påträffats i grupp oftare avhandlat omgivande faktorer som temperatur och den geologiska beskaffenheten hos deras hålor. Forskning antyder dock att alla ormar interagerar socialt och kommunicerar med varandra i andra sammanhang än bara de som har att göra med reproduktion och vinterdvala (Doody et al., 2013). Det finns däremot en stor variation bland olika arter och även mellan individer, vilket i sin förlängning betyder att även ormar har personligheter!

"[Vår forskning] visar att ormarna aktivt söker social interaktion, föredrar att hålla sig till större grupper och interagera på ett icke slumpmässigt sätt med specifika individer eller grupper. Vi visar att deras sociala interaktionsmönster påverkas av individuell djärvhet, sällskaplighet och ålder. Ormarnas sociala nätverk stördes två gånger om dagen genom att "blanda" deras platser. Trots dessa störningar återskapade ormarna så småningom sin föredragna sociala miljö."
Aggregation and social interaction in garter snakes, Skinner & Miller, 2020 

För oss människor är ormars sociala samspel svårtydda. Det är naturligt för alla ormarter att ha ett visst samspel med artfränder åtminstone delar av året och den största anledningen till att hålla ormar i grupp är för att de ska ha möjlighet att ge uttryck för hela spektret av olika beteenden. Om du väljer att hålla flera ormar tillsammans måste du vara extra vaksam på negativa signaler eftersom ormarna befinner sig på en begränsad yta och i en konstgjord miljö.

Det går utmärkt att hålla individer av de flesta ormarter ensamma, och känner man sig osäker är detta i många fall det bästa. Man bör dock inte avfärda alla reptiler som asociala och solitära djur, och det kan finnas fördelar med att hålla reptiler, inklusive ormar i par eller grupper, förutsatt att det görs på ett genomtänkt sätt.

UVB, värme och belysning för Kungsboa

Boa spp. kan placeras i Fergusonzon 2, och bör ha ett UV-index mellan ca 2 och 3 någonstans i terrariet. Detta uppnås lättast genom att använda sig av ett Arcadia 6% T5 UVB-lysrör som sitter 40-50 cm ovanför solplatsen. Längden på lysröret bör utgöra 30-50% av terrariets totala längd. Komplettera med fler lysrörsarmaturer vid behov.

En halogenlampa är en bra värmekälla som har den mest solliknande fördelningen av IR-strålning. Ifall man kan är det alltid bäst att köpa en lampa vars effekt värmer solplatsen till den önskade temperaturen. Om detta inte är möjligt, eller om man vill styra temperaturen mer precist, kan man köpa en lampa med lite för hög effekt som man sedan justerar med en dimmer, eller ännu hellre en termostat. Termostaten ska vara av typen "dimming thermostat". Solplatsen bör vara tillräckligt stor för att ormen ska kunna ligga med hela kroppen bestrålad. Till ormar som är så stora som Kungsboor innebär detta att du kommer att behöva kombinera flera värmelampor för att skapa en tillräckligt stor solplats. Temperaturen på solplatsen bör ligga på 30-35 °C och temperaturen i resten av terrariet bör ha en gradient mellan ca 24-28 °C under dagtid. På natten kan temperaturen få lov att sjunka till 20-23°C. Du behöver alltså som regel inte använda någon extra värme nattetid, om din bostad inte blir väldigt kall.

Om du inte lyckas uppnå en optimal temperaturgradient enbart med belysningen kan du även använda en, eller fler s.k.”deep heat projectors”, eller värmepaneler för att höja grundtemperaturen i terrariet. Värmemattor och värmeslingor är som regel inga bra, eller effektiva alternativ i så här stora terrarium och bör därför undvikas.

På vintern kan man med fördel sänka temperaturerna några grader i 2-3 månader, så att du t.ex. får en gradient på 22-24°C under dagen och ner emot 18-20°C under natten.

Till allmänbelysning passar moderna LED-armaturer (t.ex. Arcadia Jungle dawn) bäst. Även för allmänbelysning behöver du använda flera armaturer/ljuskällor, så att du får belysning i hela terrariet.

Antalet belysningstimmar bör ligga på 12-14/dygn under sommaren, för att sänkas till runt 8-10 timmar/dygn under några månader på vintern.

Kungsboa - Luftfuktighet

Boa constrictor behöver en luftfuktighet mellan ca 55-75%. Man behöver inte tänka specifikt på luftfuktigheten i terrariet förutsatt att man har ett ordentligt lager av ett bra bottensubstrat, gott om levande växter, erbjuder fuktiga gömställen och hålor, samt tillför vatten genom att vattna regelbundet och duscha i terrariet varje dag. Luftfuktigheten får gärna fluktuera, men det får aldrig vara för torrt (eller för blött) i terrariet under någon längre tid. I samband med en vintersänkning av temperatur och dagslängd.

Bottenmaterialet bör aldrig vara mer än lätt fuktigt på något ställe i terrariet, och det måste alltid finnas flera någorlunda torra platser där ormen kan ligga gömd.

Avel av Kungsboa

Kungsboor är som regel relativt lätta att få att föröka sig i fångenskap, så länge man håller dem under bra förhållanden och ger dem en något kallare och mörkare säsong under vintern.

I naturen blir dessa ormar som regel könsmogna när de är omkring 3 år gamla, men då detta handlar mer om kroppsstorlek än ålder kan det variera beroende på tillväxttakt. Det är klokt att låta Kungsboor bli åtminstone 3 år innan man försöker att avla på dem.

Hanarna har längre svans, och oftast större sporrar än honorna.

Under vilda förhållanden infaller parningssäsongen under torrperioden, och hanarna parar sig ofta med flera honor under en parningssäsong. Även honorna kan tillåta flera olika hanar att para sig med dem under samma säsong.

Honorna är dräktiga i 5-8 månader, beroende på omgivande temperatur. I naturen får de flesta honor endast en kull vartannat år (eller ännu mer sällan), och även i fångenskap är det klokt att låta honorna vila i minst ett år innan man parar dem igen, och alltså inte ta en kull varje år.

Som de flesta andra boaormar föder alla Kungsboor levande ungar.

Boa constrictor kan få upp till 60 st ungar i en kull, men genomsnittet ligger runt 25 ungar/kull. Antalet beror bland annat på honans storlek och kondition och art. Ungarna kan skötas på samma sätt som de vuxna individerna.

Föda

I naturen är Kungsboor okräsna genereralister som primärt äter små till medelstora däggdjur, såsom gnagare och fladdermöss samt fåglar. Boa constrictor kan dock även fånga och äta ödlor, och större däggdjur såsom apor, bältdjur och till och med ozeloter.

När bytesdjuret fångats slingrar ormen sig snabbt runt det och kramar åt så att blodcirkulationen hos bytet stryps. Bytet dör då snabbt, och sväljs sedan helt. I fångenskap kan Kungsboor erbjudas en kost baserad på frusna (och upptinade) gnagare. Variera kosten genom att erbjuda olika typer av både gnagare samt kyckling eller andra fåglar.

Som de flesta andra boaormar har B. constrictor en relativt långsam ämnesomsättning, jämfört med t.ex. snokar. Vuxna individer kan ibland gå i månader utan att äta, efter att ha svalt ett stort byte. Har du en orm som inte vill äta bör du dock alltid fundera på om du behöver göra några förbättringar i miljön (är temperaturen för låg? kan det finnas någon stressfaktor i miljön? osv.) och se till att hålla koll på ormens vikt.

Anpassa bytesstorlek och antal foderdjur vid varje matning efter ormens storlek, hull och tillväxtstatus; en ung, växande orm kan få förhållandevis mer mat än en vuxen individ med tendens till övervikt.

Bytet bör ha en markant mindre diameter än diametern av ormens kropp, där den är som störst.

Individer upp till ca. 1 år kan få mindre byten var 7:e-10:e dag, och äldre individer bör matas ca varannan-var fjärde vecka, beroende på bytesstorlek, reproduktionsstatus och hull.

"Enligt Jordbruksverkets uppfattning är utfodring med levande föda inte förenligt med 2 och 4 §§ i djurskyddslagen och därmed är det förbjudet.[...] Den som avlivar t.ex. gnagare för att utfodra reptiler ska vara väl förtrogen med den bedövnings- samt avlivningsmetod som ska tillämpas. Detta framgår av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur.”
Om utfodring med levande djur - Jordbruksverket; Dnr 31-6812/10

Inköpslista för Kungsboa

Vi rekommenderar även starkt att alla reptilägare införskaffar en UV-indexmätare samt en handhållen digital hygrometer, för att kunna säkerställa korrekta värden i terrariet.

Önskevärda terrarium tillbehör från Arcadia

Var kommer Kungsboa ifrån?

Kungsboa (Boa constrictor) förekommer i norra och centrala Sydamerika.

Är Kungsboa giftig?

Nej, Kungsboa är ogiftig och kväver sina byten genom att slingra sig runt dem.

Hur stor blir en Kungsboa?

Kungsboor kan bli upp till 4 meter långa och väga upp till 40 kg, men de flesta blir mellan 2 och 3 meter långa och väger upp till 20 kg.

Vad äter Kungsboa?

Kungsboor äter små till medelstora däggdjur och fåglar.

Hur gammal kan en Kungsboa bli?

Med bra skötsel kan en Kungsboa leva i 20-30 år.

Hur inreder man bäst ett terrarium för en Kungsboa?

Terrariet bör vara stort nog att ge plats för orm att röra sig fritt, med gömställen, klättermöjligheter och en vattenskål för att bada. Temperaturen bör variera mellan 26-32°C med en fuktighet på 60-80%.

Vad är speciellt med Kungsboans utseende?

Kungsboor har en kraftig kropp med ett varierande färgmönster av brunt, grått och svart, och kan ha en rödaktig svans.

Hur många ungar föder en Kungsboa?

Efter parning föder honan levande ungar, som kan vara mellan 20 och 50 stycken per kull.

Är det säkert att ha vatten i terrariet för en Kungsboa?

Ja, en stor vattenskål med rent vatten är nödvändig och bör alltid finnas tillgänglig i terrariet.

Hur gör man bäst för att ta hand om en Kungsboa?

Ge rätt mat, skapa en lämplig miljö i terrariet med rätt temperatur och fuktighet, och säkerställ regelbunden vård och övervakning.


↓ Följ oss på sociala medier ↓

Youtube logga Facebook logga Instagram logga TikTok logga

Din kundvagn(0 artiklar)

Kundvagnen är tom
Totalt: 0 kr
Till kassan