Hästskosnok - Skötselråd och fakta

Detta är ett skötselråd för Hästskosnok (Hemorrhois hippocrepis), skrivet av reptilveterinären Jesper Agner Arnö.

Hästskosnok - Inledning

Hästskosnok (Hemorrhois hippocrepis) är en ogiftig marklevande orm i den stora familjen snokar (Colubridae). Släktet Hemorrhois omfattar 6 arter från södra Europa, norra Afrika och mellanöstern. Arterna i släktet (Hemorrhois) tillhörde tidigare släktet Coluber, och ibland kan man fortfarande se detta släktnamn florera i äldre publikationer, skötselråd mm. 

Hemorrhois hippocrepis förekommer naturligt i Portugal, Spanien, Marocko, Algeriet och Tunisien. Arten har även introducerats till ett flertal öar (där den nu alltså kan räknas som en invasiv art) såsom Ibiza, Mallorca och Sardinien. Detta har troligen skett i förbindelse med import av olivträd till öarna, snarare än genom förrymda husdjur. 

Hästskosnoken är primärt aktiv på dagen och jagar aktivt sina byten, både på marken och klättrandes i buskar, i stenmurar, på klippor och liknande. H. hippocrepis är en nyfiken och uppmärksam orm som ofta ligger framme i terrariet under dagtid. Arten kan ha lite temperament, så det är ingen bra nybörjarorm. Med bra skötsel kan en hästskosnok leva i 15-20 år.  

Utbredningsområde

© Rune Midtgaard, repfocus

Hemorrhois hippocrepis är listad i EU:s artskyddsförordning (under namnet Coluber hippocrepis). Det krävs alltså ett utförligt härstamningsintyg för att få lov att utföra kommersiella aktiviteter som att köpa eller sälja arten.

Hästskosnok - Utseende

Hästskosnoken är en medelstor snok, och vuxna individer är som regel ca 130-150 cm långa, men rekordlängden är ca 180 cm. Hanarna blir större och kraftigare än honorna.  

Hemorrhois hippocrepis har en slank kropp med en beige till gul eller röd grundton. Över ryggen och sidorna finns ett monster av mörka fläckar och i nacken och på huvudet finns de hästskolikande fält som gett ormen dess trivialnamn. Många individer har en gulare fläck på vardera sida av nacken. 

Som hos de flesta andra dagaktiva snokar är ögat relativt stort, med rund pupill. 

Livsmiljö

Hästskosnoken föredrar miljöer med stenar och klippor, med sparsam vegetation och mycket möjlighet för solexponering. De kan även hittas i gamla ruiner, stenmurar, sandiga områden samt på vingårdar. Även om arten primärt är aktiv på dagen kan de även vara aktiva efter solnedgång under varma kvällar. 

Då arten har ett relativt stort utbredningsområde varierar temperaturerna en del över utbredningsområdet, framförallt under vintertid. Under sommardagar är det varmt i hela utbredningsområdet (25-30+°C), och det blir sällan under 20 °C på natten. Under vintern kan det bli nattfrost i de nordliga delarna av utbredningsområdet, medan det längre söderut sällan blir under 10°C under natten på vintern. Temperaturen under vinterdagarna varierar mellan ca 5-15°C längst i norr, till ca 15-20°C längst i söder. I stora delar av utbredningsområdet är arten mer eller mindre aktiv året runt, men populationer i de nordligaste delarna av utbredningsområdet behöver gå i dvala. 

I terrariet bör man försöka skapa en miljö med stenar och andra gömställen. Bottensubstratet bör kunna hålla fukt och vara tillräckligt djupt för att ormen ska kunna gräva, och för att du ska kunna plantera levande växter däri. Förslagsvis så kan man använda en jord och sandblandning. Bottensubstratet ska kunna hållas lätt fuktigt på djupet utan att vara vått, och det översta lagret bottenmaterial bör få torka ut helt mellan vattningarna. Täck gärna bottensubstratet med grus, löv och pinnar, och se till att det finns några gömställen som alltid är mycket lätt fuktiga. Duscha växter, och åtminstone delar av terrariet regelbundet, men se till att det översta lagret av bottenmaterialet aldrig blir mer än mycket lätt fuktigt. 

Då Hästskosnokar gärna klättrar är det alltid en fördel att ha några grenar, eller liknande som ormen kan klättra på. Allra bäst är att även inkludera en bakgrund i terrariet som tillåter ormen att både klättra och gömma sig ovan mark. Korkbarksrör kan användas för att skapa gömställen, både ovanpå bottensubstratet, eller halvt nergrävda. 

En vattenskål med rent vatten ska alltid finnas i terrariet. Diska skålen varje dag. 

Hästskosnok - Terrarium

Enligt Jordbruksverkets bestämmelser (L80) krävs ett terrarium på minst 0,63 m2 med en höjd på minst 45 cm för en marklevande orm med en total kroppslängd mellan 126 och 150 cm. För marklevande ormar med en total kroppslängd mellan 151 och 200 cm krävs ett terrarium på 1m2 med en höjd på minst 50 cm.  

Jordbruksverkets bestämmelser är dock minimimått, och man bör alltid försöka få till ett så stort terrarium som möjligt. Till 1-2 st vuxna Hästskosnokar rekommenderar vi ett terrarium med en bottenyta på åtminstone 180x60 cm. 

Även om H. hippocrepis inte är en utpräglad ormätare äter de andra reptiler, inklusive ormar i naturen. Man måste alltså komma ihåg att det finns risk för kannibalism om man väljer att hålla flera individer tillsammans. Om man vill hålla en flera ormar i samma terrarium kan det vara en bra idé att endast hålla honor, om man inte har planer på att avla på ormarna. Skulle du vilja hålla flera ormar tillsammans bör du naturligtvis även se till att de har rejält med plats. 

Ifall du köper terrarium och alla tillbehör får du räkna med en totalkostnad på ca 8-10000:- plus ormen. Tänk på att förbereda terrariet i god tid innan du får hem djuret. 

Ormars sociala beteenden är ett förhållandevis outforskat område. De studier som gjorts har i de fall ormar påträffats i grupp oftare avhandlat omgivande faktorer som temperatur och den geologiska beskaffenheten hos deras hålor. Forskning antyder dock att alla ormar interagerar socialt och kommunicerar med varandra i andra sammanhang än bara de som har att göra med reproduktion och vinterdvala (Doody et al., 2013). Det finns däremot en stor variation bland olika arter och även mellan individer, vilket i sin förlängning betyder att även ormar har personligheter!

"[Vår forskning] visar att ormarna aktivt söker social interaktion, föredrar att hålla sig till större grupper och interagera på ett icke slumpmässigt sätt med specifika individer eller grupper. Vi visar att deras sociala interaktionsmönster påverkas av individuell djärvhet, sällskaplighet och ålder. Ormarnas sociala nätverk stördes två gånger om dagen genom att "blanda" deras platser. Trots dessa störningar återskapade ormarna så småningom sin föredragna sociala miljö."
Aggregation and social interaction in garter snakes, Skinner & Miller, 2020 

För oss människor är ormars sociala samspel svårtydda. Det är naturligt för alla ormarter att ha ett visst samspel med artfränder åtminstone delar av året och den största anledningen till att hålla ormar i grupp är för att de ska ha möjlighet att ge uttryck för hela spektret av olika beteenden. Om du väljer att hålla flera ormar tillsammans måste du vara extra vaksam på negativa signaler eftersom ormarna befinner sig på en begränsad yta och i en konstgjord miljö.

Det går utmärkt att hålla individer av de flesta ormarter ensamma, och känner man sig osäker är detta i många fall det bästa. Man bör dock inte avfärda alla reptiler som asociala och solitära djur, och det kan finnas fördelar med att hålla reptiler, inklusive ormar i par eller grupper, förutsatt att det görs på ett genomtänkt sätt.

UVB, värme och belysning för Hästskosnok

Hästskosnoken kan placeras i Fergusonzon 3 och bör ha ett UV-index mellan ca 3 och 4 på solplatsen. Detta uppnås lättast genom att använda sig av ett Arcadia 12%, eller 14% T5 UVB-lysrör beroende på vilken höjd lysröret placeras på. Längden på lysröret bör inte vara större än 30-50% av terrariets längd.  

En halogenlampa är en bra värmekälla som har den mest solliknande fördelningen av IR-strålning. Ifall man kan är det alltid bäst att köpa en lampa vars effekt värmer solplatsen till den önskade temperaturen. Om detta inte är möjligt, eller om man vill styra temperaturen mer precist, kan man köpa en lampa med lite för hög effekt som man sedan justerar med en dimmer, eller ännu hellre en termostat. Termostaten ska vara av typen "dimming thermostat". Under sommaren bör temperaturen på solplatsen ligga på ca 35-40 °C, och ca 20-28 °C i en gradient från den kalla till den varma delen av terrariet.  

• Till allmänbelysning passar en modern LED-armatur (t.ex. Arcadia Jungle dawn) bäst. 
• Se till att inreda terrariet ordentligt för att skapa skugga och ljusgradienter.  
• Antalet belysningstimmar bör ligga på 14-16/dygn under sommarhalvåret. 

Man bör simulera årstidsväxling genom att åtminstone succesivt sänka antalet ljustimmar till 12 timmar under 3 månader under vinterhalvåret. Under denna period är det bra om man även kan få ner nattemperaturen till ca 15°C. Så länge ormarna har möjlighet att sola på dagen kan man fortsätta att mata dem även under vintern, men med lite längre intervall mellan matningarna. 

Luftfuktighet

Hästskosnoken klarar sig bra med en luftfuktighet mellan 40-60%. Man behöver inte tänka specifikt på luftfuktigheten i terrariet förutsatt att man har ett ordentligt lager av ett bra bottensubstrat, regelbundet tillför vatten genom att vattna och/eller duscha, samt erbjuder fuktiga gömställen. 

Bottenmaterialet bör aldrig vara mer än lätt fuktigt på något ställe i terrariet, och det måste alltid finnas flera torra platser som ormarna kan utnyttja. 

Avel av Hästskosnok

Hemorrhois hippocrepis blir könsmogna vid ca 2-3 års ålder i fångenskap, beroende på hur fort de får lov att växa. Som hos reptiler generellt är det alltså kroppsstorleken snarare än åldern som avgör när en individ blir könsmogen. Honorna blir som regel könsmogna senare (vid en större kroppsstorlek) än hanarna. Förutsatt att man låter temperaturerna fluktuera över året är H. hippocrepis generellt ganska lätt att få att para sig och lägga ägg. En hona kan lägga över 20 st avlånga ägg i en kull, men 5-10 ägg är mer standard. Vid en inkubationstemperatur på 27-28°C kläcks äggen efter ca 50-65 dagar. De nykläckta ungarna är 25-35 cm långa, och kan skötas utifrån samma principer som de vuxna ormarna.  

Föda

I naturen är H. hippocrepis en opportunistisk jägare som äter gnagare, fåglar, ödlor, ormar, amfibier och till och med fladdermöss. Nykläckta individer kan även äta insekter. Mindre bytesdjur sväljs direkt, medan större bytesdjur först kramas ihjäl.  

I fångenskap fungerar Hästskosnokar bra på en kost baserad på frusna (och upptinade) möss och andra mindre gnagare. Variera gärna kosten genom variera mellan olika typer av gnagare, samt kycklingar eller andra mindre fåglar. 

Individer under 18 månaders ålder kan få mat var 5:e-7:e dag, och äldre individer bör matas ca var 7:e -14:e dag, beroende på hull och årstid. 

Hästskosnokar är som regel väldigt matglada, och man bör mata individer separat, eller under mycket noggrann uppsikt, om man håller flera ormar tillsammans.  

"Enligt Jordbruksverkets uppfattning är utfodring med levande föda inte förenligt med 2 och 4 §§ i djurskyddslagen och därmed är det förbjudet.[...] Den som avlivar t.ex. gnagare för att utfodra reptiler ska vara väl förtrogen med den bedövnings- samt avlivningsmetod som ska tillämpas. Detta framgår av Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur.”
Om utfodring med levande djur - Jordbruksverket; Dnr 31-6812/10

Vinterdvala - Hästskosnok

I naturen behöver H. nasicus gå i dvala under vintern, och även i fångenskap är det en fördel att ge arten en tydlig sänkning av temperaturen under vintern.

Dvalningsperioden kan ske i terrariet eller så kan man föra över ormen till en annan behållare med bottensubstrat, gömställe och vattenskål. Bottensubstratet bör vara lätt fuktigt men inte blött, och det bör finnas ett lager med torra löv eller liknande som ormen kan lägga sig under. Alla individer bör naturligtvis vara friska och i gott hull innan dvalan.

2-3 veckor innan vinterdvalan börjar slutar man erbjuda föda. Därefter så minskar man antalet soltimmar i terrariet exempelvis från 12 till 10 timmar och fortsätter en gradvis minskning under perioden till det är mörkt i terrariet hela dagen. Temperaturen kommer härmed också att minska och den 4:e veckan bör man försöka se till att terrariet håller ca 15-18°C.

Sedan sänker man temperaturen ytterligare ner till 10-12°C och håller en jämn temperatur i 2-3 månader. Se till så att de hela tiden har tillgång till rent och fräscht vatten i en liten skål, men hantera inte djuren. När det gått 2-3 månader väcker man djuren genom att höja temperaturen till 15-18°C och ger ormarna tillgång till en värmelampa från dag 1. Till en början kan belysningen få vara på 4-6 timmar/dag, och sedan ökas antalet ljustimmar stegvis över 7-10 dagar. Den första utfodringen efter vinterdvalan bör vara återhållsam men när den är avklarad och ormen smält maten kan man återgå till ett normalt utfodringsschema

Inköpslista för Hästskosnok

• Ett väl tilltaget terrarium

• UVB-belysning (förslagsvis Arcadia Pro T5-lysrör med 12% eller 14% UVB)

• Grenuttag (med timer)

• Lamphållare med keramiksockel för värmelampa

• Värmelampa helst halogen

• Eventuellt termostat eller sladdimmer

• Bottensubstrat

• Större vattenskål/vattenbad

• Rötter, grenar, korkbarksrör, levande växter mm. för inredning och gömställen

• IR-termometer

• Köksvåg, för regelbunden vägning av ormen

• Foder (frysta gnagare och kyckling) i rätt storlek

• Digital hygrometer

• Gråsuggor och hoppstjärtar till terrariet

Vi rekommenderar även starkt att alla reptilägare införskaffar en UV-indexmätare samt en handhållen digital hygrometer, för att kunna säkerställa korrekta värden i terrariet.

Vidare läsning / information

Länk till bra skötselråd på engelska (av Francis Cosquieri) på Reptileforums.co.uk

Artikel om H. hippocrepis på Ibiza, på engelska

Information om H. hippocrepis på wildsideholidays.co.uk

↓ Följ oss på sociala medier ↓